Brev från Jessica

Gulsnipporna

2012-02-17T12:07:00.001+02:00

Min man fick ett uppdrag per telefon igårkväll. Att hämta sitt syskonbarn på dagis idag.
Strax telefonsamtalet avslutades ropade ur soffan han till Ebba "Minns att dagisavdelningen vi ska till imorgon heter Gulsnipporna!" . Jag satt i köket och bara "Hej hallå, vad sa du den hette, sa du?" och han upprepade "Gulsnippona". "
Men en dagisavdelning kan väl inte heta Gulsnipporna" sa jag och föreslog att kanske det var Gulsnäpporna, och strax jag uttalade ordet slogs jag av tanken på att jag kanske uppfunnit en ny fågelart.

Idag besökte jag familjen i fråga och fick reda på att avdelningen heter Gulsipporna. Blomman, ni vet. Det är inte lätt när det är svårt, men ack så roligt ibland.

Vårt eget dagisbarn är ledigt idag och lyckan är stor. Är man ledig hela dagen har man ju nämligen mer tid för att äta sin älskade, efterlängtade sourcream & onion chipspåse jämfört med om man kommer hem först på eftermiddan.

Status: Mörbultad

2012-02-17T10:56:00.001+02:00

Tre låsningar i ryggen mindre och 45€ fattigare. Nu har det gått en och en halv timme, och min tysta undran är hur länge den klassiska ringen man får i pannan av att ligga med huvudet nertryckt i hålet på massagebänken kommer att sitta kvar?

Snöhelvetet

2012-02-16T06:11:00.001+02:00

Igårmorse släppte Emil en ljudlig suck när vi öppnade ytterdörren, blickade uppåt och sa "Käre Gud, gör så det slutar snöa!" Personligen tror jag mer på att det är han dendär andra som förser oss med snö.

Hursomhelst, det är bara att titta ut genom fönstret och konstatera att det snöar tydligen idag också. Och är det någon som undrar över mina känslor angående mer snö i vinter, eller snö överhuvudtaget, var isåfall vänlig och läs rubriken en gång till.

Flopp

2012-02-13T10:42:00.000+02:00

Vi hade sett fram emot denhär helgen länge. Ordnat barnvakt, bokat hotellrum i Vasa och det började bra.
Vi kom fram, gick till Amarillo för att äta lunch, men mitt i maten börjar jag må riktigt apa och efter en stunds överläggning satte vi oss i bilen och åkte hem igen. Jag somnade i bilen, och väl hemma sov jag så gott som oavbrutet hela kvällen och hela natten. Helt däckad. Jag fattar ingenting, var det någon som lagt knark i nachosen, eller?

Ja, det är ju så. Att det sällan blir som man tänkt sig. (Men barnen hade haft kul).

Svarta börsen

2012-02-10T17:27:00.001+02:00

Imorse råkade jag av en slump se att någon sålde biljetter till ett slutsålt evenemang jag gärna skulle gå på nu i helgen. Jag kontaktade säljaren per sms och jo, biljetterna fanns kvar. Jag skrev att jag köper dem och undrade hur vi ska gå tillväga rent praktiskt.
Som svar fick jag att när jag betalat in köpesumman på dennes konto skickas biljetterna per e-post till mig. Jag fick namn och kontonummer.
Bra så, om det inte vore för att det tar två-tre vardagar innan en överföring syns på kontot eftersom vi har olika banker, och säljaren vägrade såklart skicka biljetterna utan att ha fått sina pengar först.
Att träffas funkade heller inte pga avstånd.

En kollega till mig kom med förslaget att jag när jag betalar via nätbanken printar ut kvittot och scannar/fotar det och mejlar över bilden som bevis på att jag betalt. Jag föreslog det, men fick som svar att jag kunde betala in köpesumman till dennes släktings konto istället, som har samma bank som jag, dvs transaktionen skulle gå snabbare.
Släktingen skulle kolla sitt bankkonto ikväll och "om allt är ok", som denne uttryckte sig, så får jag mina biljetter. Och så fick jag ett nytt namn och kontonummer.

I detta skede, typ när vi skickat tiotals sms om eventuella tillvägagångssätt och IBAN-nummer, började jag liksom smått tappa lusten, för allt blev så satans komplicerat. Jag kontrade med frågan "Men tänk om transaktionen dröjer, och jag inte får biljetterna..?" och fortsatte mitt sms med "Det verkar så invecklat att du får behålla dina biljetter. Sorry." och jag förväntade mig inget svar.

Men så kom det.

Yeah, right. Jag fattar att personen blev bitter över att jag drog mig ur, men varför göra allt så svårt om man en gång vill sälja? Att påstå att jag var oseriös trots att jag godtroget var villig att betala 80 euro i förskott är långt ifrån sanningen och inte bara lite fräckt. Hoppas biljetterna förblir osålda.

Men hej

2012-02-09T21:12:00.001+02:00

..på er, alla ni som tittat in veckan lång och undrat vad hon dendär Jessican har för sig som inte uppdaterar sin blogg? Jo, ni förstår, jag har mest jobbat kväll, jobbat kväll och jobbat kväll. Däremellan har jag handlat och lagat lite mat, tvättat sisådär 10 maskiner tvätt, eldat i spisen, rättat lite matteläxor, nattat lite barn och tja, levt det inte alltid så ljuva vardagslivet sådär som man bör.

De roligare sakerna har jag som motvikt sparat tills nu, mot slutet av veckan. Jag mjukstartade genom att bjuda min man på bio ikväll.

Lätt att bjuda när det är gratis och kostar ingenting. Och vilken bra film sen! Carl Hamilton skulle man inte vilja bli osams med, om vi säger så.

Att komplettera varann

2012-02-06T09:05:00.000+02:00

Emil hade en endaste önskan angående frukost imorse, kokt ägg. Eller kokt äggvita för att vara exakt, för gulan gillar han inte. Så bra då, för jag äter mycket hellre gulan än vitan ifall jag tvingas välja.

Vilket fat skulle du välja?

Ett säkert vårtecken

2012-02-05T16:12:00.000+02:00

Årets sommardoft från Escada, Island Kiss, finns ute på marknaden och har idag äntrat vårt hus. Köpte den osnusad på ren chansning, men är helnöjd. Den är mycket bättre än fjolårets.

Där gick gränsen

2012-02-04T19:43:00.000+02:00

Imorse tittade Emil förvånat på mig när jag klädde på mig och frågade "Ska du till jobbet, mamma?" När jag svarade "Ja" trillade stora tårar längs nerför kinderna på den lille grabben som hårt klamrade sig fast vid mig, jag vet inte varför han reagerade så kraftigt just idag, han är ju van vid att jag nästan alltid jobbar på lördagar och det brukar inte vara nåt konstigt med det.

"Får vi vara uppe ända tills du kommer hem?" löd nästa fråga, och det tog lite emot att svara "Jo, jag slutar ju redan klockar sex, men.. då ska jag bara hem en liten, liten stund.. sen ska jag iväg på en fest.. och kommer inte hem före på natten när ni sover" , men jag sa det ändå och syndafloden började återigen rinna på den unge mannen.

Så nej. Det var mer än mitt mammahjärta klarade av. Det blev ingen världsförbättrarkväll för mig ikväll, jag stannar hemma i soffan med gullungarna, äter hämtpizza och och ser på Melodifestivalen istället.

Tulpaner, check!

2012-02-03T19:33:00.001+02:00

För länge sedan hade jag en lärarinna som alltid hade färska snittblommor i vas hemma och vi frissaelever fnös i smyg och tyckte att det var präktigt snudd på överklass. Nu, 15 år senare, är jag inte mycket bättre själv.

Tulpaner på köksbordet hör liksom till inredningen hos oss. Men överklass? Nej, mest bara trevligt och fräscht, tycker jag.

Men nu ska vi tänka till lite och göra en hastig kalkylering.

Jag köper alltid två knippen åt gången, för ett knippe tulpaner ser för futtigt ut, vilket betyder att jag handlar tulpaner för ca 8-9 euro åt gången. Tulpanerna står sig i 4-5 dagar lite beroende på. Sist höll de sig snygga i nästan en hel vecka, gången före det slokade de på den tredje dagen. Men låt oss säga att jag bär hem tulpaner 6 ggr per månad, vilket betyder ca 50 euro per månad. Ingen stor peng, men mycket pengar likväl. Omräknat i en årsförbrukning blir det väldigt många eurosar, jag skulle lugnt ta mig en vecka till södern för pengarna jag lägger i något så onödigt som tulpaner.

Borde jag söka hjälp för mitt tulpanberoende, vad tror ni?

Ljuset

2012-02-02T11:09:00.000+02:00

Ni vet den känslan, när det är så ljust och vackert ute att man bara måste gå ut och ta lite bilder? Eller så vet ni inte.

Men jag vet. Om det så händer när termometern visar -25.

Och nu vet jag även den känslan, när fingrarna förfrusit och smärtan när de sakta tinar upp igen.

Att tappa byxorna

2012-01-31T21:13:00.001+02:00

Jag hade en kompis på besök ikväll och strax hon kom in konstaterade hon "Jaha, det är som hemma hos oss, ser jag" och pekade menande på Petris jeans som låg slängda på soffkanten och det faktum att han gick omkring i långkalsonger.
Vad är det med karlar, som det första de gör när de kommer hem är att ta av sig byxorna?

Själv skulle det liksom aldrig falla mig in att det första jag gör när jag kommer hem från jobbet är att ta av mig byxorna och knalla runt i trosorna resten av kvällen, så roligt ska vi inte ha.

Berätta nu, hörni. Är du kvinna och har en man som går omkring i kalsonger hemma? Eller är du man och känner igen dig- berätta gärna varför du beter dig på detta viset, för jag förstår inte.

Måndagsnjutning

2012-01-30T18:31:00.000+02:00

Ute sjunker kvicksilvret och även om man håller sig inomhus känns det mest som om inget lustar speciellt just nu. Så Ebba och jag passar på att leka en av mina favoritlekar.

Ingen mindre än "Pilla mamma i håret med bläckfisken".

När vi lekt den till leda fortsätter vi med leken "Borsta mammas hår".

Lycka är

2012-01-27T18:51:00.003+02:00

..att sluta jobbet i rimlig tid en fredag. Köra hem med bagageluckan full av matkassar i egen bil som äntligen återvänt efter att ha varit utlånad i två veckor. Mötas av en färdigt öppnad garagedörr- bara att försöka pricka öppningen. Bära in matkassarna innanför hjälpköksdörren och till all lycka slippa att plocka in maten i kylskåpet själv. Upptäcka att huset är nyskurat och tvättkorgen tom. Laga pizza och hälla upp ett glas rött till efterrätt.

Och det bästa av allt. Inhandlat på Halpahalli: en dubbel-dvd med Alvin och gänget 1 & 2 till det ynka priset 6,90 €. Kvällen -ja, månne inte hela helgen- är räddad.

Om det bara inte vore för min väckarklocka som kommer att ringa 05:30 imorgonbitti, men det är ju morgondagens problem.

Nåmen äntligen

2012-01-27T07:43:00.001+02:00

Idag hurrar vi för blogger som uppdaterat sig lite och lagt till funktionen "Svara" på kommentarer direkt istället för att jag ska behöva skriva en helt ny kommentar när jag vill svara på det ni skrivit.

Hur man gör för att aktivera funktionen berättas här. Easy peasy!

Som man bäddar får man ligga

2012-01-25T10:10:00.003+02:00

Vi pratade lite på jobbet igårkväll och det visade sig att det finns faktiskt fler människor som är som jag, dvs vi som omöjligt kan lägga oss i en obäddad säng. Personligen har jag ingen som helst förståelse för hur man kan låta sängen stå obäddad i dagar, eller t.o.m veckor. Hur är det möjligt?

Här bäddas sängen så gott som varje morgon. Nångång hinner jag inte innan jobbet, men som jag hatar att komma hem från jobbet och det första som möter mig är en obäddad säng. Om vi är borta hela dan och inte hunnit bädda innan vi åkte och kommer hem först på kvällen så måste jag bara få bädda om det så endast återstår en halvtimme kvar tills sovdags. Det har hänt att jag bäddat den fem minuter innan jag gått och lagt mig, bara för att. (Men då har jag skippat sängöverkastet och kuddarna.)

Vidare är det ju inte bara bäddandet i sig utan även sättet man bäddar på. Jag är varken petnoga eller någon perfektionist, en slarvmaja i grund och botten, men trots det en sängbäddarpedant. Först och främst måste man ju bara släta ut vecken på underlakanet det första man gör. Och puffa till kuddarna. Och kolla så att allt står rätt till hos lilla täcket inuti påslakanet, att det inte är på väg ut eller så. Hur mycket hatar jag inte känslan av att ha 15 cm tomrum upptill i påslakanet strax under hakan om natten?

På tal om påslakan kommer jag osökt in på den stora missen att placera täcket fel väg eller uppochner eller vad man nu kallar det, dvs att öppningen nertill på påslakanet hamnar i huvudändan. Sånt händer här hos oss ibland, men det är inte jag som bäddat de gångerna. Min man har inte så stor skillnad, ser ni. Ibland lägger han sig med påslakansöppningen kring öronen och jag bara "Hur f-n kan du sova med påslakanet fel väg?" och vänder hans täcke 180 grader, för jag kan liksom inte ens se på det. Att släcka lampan hjälper inte.

Påslakansöppningen i fotändan- check.

Samma gäller med påslakan med olika mönster på båda sidor, vi har t.ex ett påslakan med blommor på ovansidan och ränder på undersidan. Då kan han bädda med ränderna uppåt, och råkar jag upptäcka detta kommer jag rusande som värsta sängbäddarpolisen och läxar upp honom. Och har jag inte upptäckt eländet innan läggdags och han satt igång att sova med ränderna uppåt måste jag vända hans täcke, om så med våld, för det irriterar mig nåt oerhört. Jag är verkligen en underbar fru, ingen i mitt hushåll ska behöva sova med täcket fel väg.

Hur kan man undgå att se att blommorna ska vara uppåt och ränderna neråt? Tack och lov har vi bara en uppsättning påslakan med olikmönstrade sidor numera och för husfridens skull används de sällan.

Alla har vi våra små egenheter, detta är en av mina och den bjuder jag på. Och så har jag hört att det finns människor som absolut inte kan sova i omanglade lakan, men det har jag däremot inga som helst problem med.

Morgonlugnet

2012-01-24T09:16:00.000+02:00

Fört barnen till skola och dagis, kokat kaffe, tänt en brasa, slängt upp fötterna på soffbordet, placerat datorn i famnen, slöstirrar in i min blogg och konstaterar att här har absolut inget hänt sedan sist.

Att sånt en tisdagmorgon i januari, när termometern visar -8 och snöflingorna dalar ner, sakta sakta.

Att göra misstag

2012-01-21T14:59:00.002+02:00

Ibland gör man saker man i efterhand konstaterar att man borde lämnat ogjorda. Det kan kännas som en god ide´ till att börja med, något man gör för att få lite mer glädje i livet och det känns 100% rätt på alla sätt, men i slutändan sitter man där med dålig feelis och sur eftersmak.

Som idag. Vi var på väg hem från lite slö lördagsshopping när Petri kläckte den fantastiska ide´n. "Ska vi fara och se på bilar?" och jag bara "Ja, det gör vi!"
Utanför bilaffären kom nästa fråga "Ska vi gå in och se?" och naturligtvis svarade jag "Ja!"
Inne i bilaffären satte jag mig in i en bil, en försäljare kom fram, kollade läget litegrann och snart kom frågan "Vill ni provköra?" och redan innan sista stavelsen hörde jag mig själv besvara hans fråga med ett glatt "JA!"
Och nu efteråt sitter man här då, med lätt bitterhet inombords och allt jag kan tänka på är något som högst antagligen aldrig kommer att stå parkerat på vår gård.

Som sagt, det finns saker man mår bäst av att lämna ogjorda, framförallt om man redan från början innerst inne vet att det aldrig kommer att bli något annat än bara en simpel dröm, om än en vacker sådan.

Man lär sig

2012-01-20T09:40:00.002+02:00

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men nu är det på det viset att jag inte orkar skriva klart dendär utmaningen jag började på. Det är fruktansvärt tråkigt att skriva på beställning, jag klarar det bara inte. Påminn mig om ni märker att jag börjar med något liknande igen.

Istället tänkte jag visa ett par bilder från häromkvällen, när barnen skrinnade. Det var tredje träningen för i år och det var jättekul att se utvecklingen, framförallt för Emils del. Han kunde skrinna duktigt ifjol, men under sommarhalvåret hade han glömt bort hur man gjorde.

Under förra veckans träning konstaterade både Petri och jag att vår son vore värd ett diplom för sin konst att springa snabbt på isen med skridskorna på (det kan inte vara lätt?), men denna gång gled han faktiskt framåt på dem och hölls mer upprätt än han låg omkull.

Dag 13. Något som gör mig irriterad

2012-01-18T20:27:00.000+02:00

Dethär skulle kunna bli tidernas längsta blogginlägg, men jag känner mig inte riktigt på humör att leverera ikväll, så jag tar det kort och istället för att lista upp allt som irriterar mig här i världen, för det är mycket, ska jag berätta vad som gör mig allra mest irriterad av alla irritationsmoment man dagligen stöter på som människa.

Jo. Det är nog när man har bråttom någonstans och någon är i vägen för en. T.ex när man går, kommer ikapp personen framför och den inte förstår att flytta på sig och släppa förbi en, utan i snigelfart tållar i vägen. Ni vet den känslan?

Men det absolut värsta är nog ändå när man kör bil och hamnar bakom någon som kör 50 på 80-väg och man inte kan ta sig förbi. Varför gör folk överhuvudtaget på det sättet, och varför hamnar jag alltid bakom? Eller överlag när man hamnar bakom en bilist som inte verkar veta vart den är på väg, eller ens hur en bil fungerar.

Sådana situationer är inte bra för min hälsa.

Dag 12. Något jag ser fram emot

2012-01-17T19:57:00.000+02:00

Våren. Helst nu med en gång.

Dag 11. Innehållet i min väska

2012-01-16T19:34:00.000+02:00

Behöver du nångång en Burana och apoteket råkar vara stängt, hör av dig till mig. Jag är ingen storkonsument, jag råkar bara ha många.

Att göra det bekvämt för sig

2012-01-16T18:24:00.001+02:00

Jag fascineras av Emils ligga-på-golvet-och-se-på-tv-ställning. Varje gång frågar jag honom om det inte är hemskt obekvämt, men nej, det tycker han inte. Själv får jag nackspärr av blotta tanken, men så är jag ju inte 5 år heller förstås.

Dag 10. Min första kärlek

2012-01-15T10:38:00.001+02:00

Ibland brukar jag fråga min 8-åriga dotter om hon är kär i någon, men av hennes ansiktsuttryck och medföljande läten att döma vet jag att hon inte är. Själv visste jag bra vad kärlek var i den åldern.

Jag och flera av mina nuvarande väninnor var alla kära i samma kille i barnträdgården, här låter jag hans namn vara oskrivet eftersom han kanske läser. Men så var det, 6 år gamla vi var nästan alla kära i den samma. Jag tror att jag har berättat dethär förut, så jag går vidare till nästa steg.

Sen började jag första klass och objektet för mina heta känslor byttes ut. Gud, vad kär jag var i han dendär söta killen i klassen över mig. Jag minns hur jag och en kompis lånade hennes mammas knallröda läppstift, gjorde avtryck på ett papper, klippte ut de röda läppavtrycken och lade i ett kuvert i hans postlåda.
Hur jag vågade mig till skolan följande dag och vad som hände då har jag tack och lov glömt.

Däremot glömmer jag aldrig att han var intresserad av mig 11-12 år senare och vi hade något på gång där ett tag, men jag avstyrde det hela innan det gick för långt, för fjärilarna jag haft i magen som 7-åring fanns inte kvar.

Dag 9. En vän

2012-01-14T17:03:00.001+02:00

I slutet på 1900-talet när jag for till Vasa för att studera till frisör fick jag en flicka från Lappfors till klasskamrat. Vi kände inte varann sedan innan, annat än till namn och utseende, och jag minns faktiskt inte riktigt hur det kom sig att just vi två började hänga ihop.
Nu efteråt har hon berättat att hon först trodde jag var en fin flicka, men mycket snart upptäckte hon att så inte var fallet.

Det var henne jag shoppade bort studielånet med om kvällarna, det var henne jag skolkade med, åt Kotipizza med (hennes pizza- jag fick kanterna) och det finns vissa sjukt roliga saker vi gjort tillsammans, för hon är som Ebba sa idag, helt enkelt en rolig person.
Vi är lika krantto på alla fronter, vi tycker lika mycket om att slösa pengar och åt henne kan man berätta precis vadsomhelst ocensurerat utan att behöva skämmas.

När hon för första gången kom och hälsade på mig efter att Ebba föddes satt hon och jämrade sig och berättade att hon var gravid. Ett år senare kom ännu ett barn, och om Ebba och Emil i dagsläget får välja leker de allra helst med hennes barn.

Våra familjer reste till Rhodos tillsammans i höstas, men det räckte tydligen inte för henne, nu är hon ut och upptäcker världen igen på egen hand för en längre tid, men när hon kommer hem igen fortsätter vi där vi slutade sist.

Hennes namn är Carolina.

Dag 8. Något jag inte kan gå hemifrån utan

2012-01-13T19:26:00.001+02:00

Varje morgon samma rumba. Vi klär på oss ytterkläderna, allt är kaos, någons ena handske är försvunnen och en annan hittar inte sin mössa. Klockan går och i grevens tid föser jag ut ungarna genom ytterdörren, för att själv roffa åt mig väskan, nycklarna och allt det. Väl ute på trappan säger jag domdär orden jag säger varje morgon: "Vänta lite, jag ska bara kolla så att jag verkligen stängde av kaffekokaren" och går in tillbaks, och dom bara "Men mammaaa.."

Varje morgon samma sak. Helt i onödan, för hittills har det aldrig hänt att jag skulle ha glömt att stänga av den. Men man vet ju aldrig.

Fredagen den 13:de

2012-01-13T19:11:00.005+02:00

Gårdagens inlägg borde egentligen handlat om just det, att det är fredagen den 13:de idag, för sådana dagar oroar mig.

Hittills har vi dock klarat oss utan större fasdäser. Vi bara eldade lite med spjället stängt tidigare ikväll, och det är faktiskt jättemysko eftersom ingen hade stängt det. Jag har absolut inte rört det, min man säger sig heller inte rört det och barnen når inte dit upp. Min man påstår att det måste ha blåst fast. Visst blåser det mer än rejält ute, men hur stor är sannolikheten att ett öppet spjäll blåser fast? Någon?

Nåja, den värsta röken är utvädrad, nu kan man njuta av brasan igen.

Dag 7. Någonting som oroar mig

2012-01-12T21:56:00.000+02:00

Utan att gå in på närmare detaljer, min kropp. Främst fötterna, men det finns även andra saker som tiltar. Efter ett besök hos reumatologen i våras kändes det lite mer hoppfullt, jag kände för en gångs skull lite intresse från läkarens sida, men hudläkaren jag skickades till efteråt bara avlivade allt mitt hopp om att få ett svar.
Sedan dess har inget hörts från reumatologen och jag skulle inte orka börja om från början igen.

Dag 6. Någonstans jag vill resa

2012-01-11T11:36:00.001+02:00

Egentligen kan jag tänka mig att resa vartsomhelst. Vartsomhelst är bättre än ingenstans. Jag skulle givetvis inte tacka nej till en solsemester, bara något så simpelt som en vecka på Kanarieöarna, eller Grekland eller Cypern som jag skrev om häromdan. Ge mig bara sol, värme, en solstol intill poolen och en strand med turkost ljummet vatten så är jag nöjd.

En kortare stadsresa skulle inte heller sitta illa. London, Köpenhamn, eller några dagar i Stockholm.

Men ett ställe jag någongång ska till är USA, till New York. Sen, när barnen är så pass stora att man kan åka utan dem.

Dag 5. Någon jag saknar

2012-01-10T17:00:00.003+02:00

Beslutet var fattat, vi hade bara inte bestämt när det skulle ske. Men plötsligt, en varm och solig sommardag kände jag att det är nu eller aldrig.
Jag ringde åt min man som var i jobb och yttrade orden "Jo, du förstår, jag har funderat lite och kommit fram till att idag är en bra dag att dö på".
Han sa inget. Jag upprepade "Jo, jag sa att jag har funderat lite och kommit fram till att idag är en bra dag att dö på" (fortfarande jättetyst) och fortsatte "Så ikväll får du hämta hit någon som skjuter Simson".

Även om beslutet främst var mitt saknar jag honom. Mest på kvällen när jag går och lägger mig, för nu är det ingen som ligger i fotändan och värmer mina fötter längre.

När det blir kallt

2012-01-10T09:37:00.002+02:00

Varje år vinterkylan slår till reagerar jag på samma sätt. Jag sätter mig mjukt tillrätta i soffhörnet med datorn i famnen och sätter igång att leta den ultimata södernresan. Tills hösten. Mallorca, Grekland, Cypern..

Och någonstans i minnesarkivet hör jag en mycket bestämd röst säga orden "Nästa höst åker vi inte på någon resa" .
Var det verkligen jag som sa det?

Att lura en mamma

2012-01-09T12:52:00.004+02:00

Emil sitter på golvet i vardagsrummet, suspekt placerad framför en stor lykta som står intill spisen, och han håller en penna i handen. Jag anar oråd och smyger mig fram till honom. När han upptäcker mig rycker han till och säger "Jag gör inget..!"
Men visst. Jag går tillbaks till köket och en minut senare smyger jag fram till honom igen och han ser lika skyldig ut nästa gång jag närmar mig.
Jag: Men Emil, jag vet ju att du gör nåt gälit. Mammor vet alltid sånt.
Han: VA? Såg du vad jag gjorde när du var på wc?
Jag: Gjorde du något gälit då?
Han: Nå- gissa två gånger mamma.

Nu var det inget farligt denhär gången, bara lite leksaker instoppade i lyktan, men är det inte underbart hur barn alltid tror att man som förälder inte märker när något är på g? Jag brukar alltid säga åt mina barn att det inte är någon ide´ att de ens försöker lura mig, för det går inte. Jag ser allt, jag vet allt och är det något jag mot förmodan inte vet så tar jag reda på. Deras tonår kommer inte att bli lätta ska jag säga er.

Är det ok för er om vi hoppar över Dag 4 i utmaningen? Film, håhåjaja vad tråkigt.

Dag 3. När jag är ensam

2012-01-08T16:23:00.001+02:00

Jag trivs oförskämt bra ensam. Ibland när de andra i familjen är på väg nånstans utan mig, säger Ebba "Mamma, nu får du vara ensam, som du tycker så mycket om".

Vad jag gör när jag är ensam? Tja, det är då jag får alla mina goda ideér och fattar de viktiga besluten här i livet. Jag lyssnar på musik så väggarna skakar, dricker kaffe, bloggar, sorterar och fixar med foton eller bara sitter och funderar. Jag slösar aldrig bort min egentid med saker som att läsa en bok, se på tv eller gå ut och gå. Läser gör jag istället på kvällen innan jag somnar, ser på tv gör jag nästan aldrig och går ut och gå gör jag för att få vara ensam en stund.

Det jag skriver låter egoistiskt, det märker jag själv när jag läser, orden kan lätt misstolkas och uppfattas som att jag inte vill vara med min familj eller umgås med folk. Så är det inte, men jag är absolut den i vårt hushåll som har det största behovet av att få lalla omkring ensam ibland.

Henne trivs jag bra med.

Finns det någon annan där ute som älskar att vara ensam?

Dag 2. Mitt stjärntecken

2012-01-07T18:54:00.001+02:00

Det tog länge, minst tills 30+ innan jag lärde känna mig själv riktigt ordentligt, innan jag visste hur jag funkar och lärde mig acceptera det.
Jag är född den 20 november, född i Skorpionens stjärntecken och mer Skorpion än jag är går det knappast att bli, märkte jag (som aldrig trott på astrologi) när jag googlade lite om oss Skorpioner. Det slutade med att jag satt och gapskrattade, det var så träffande, mitt i prick- som om någon skrivit just precis om mig.

Först tycker jag ni ska läsa grunderna om mig här. Sen kan ni lära er lite mer om mig här. Helt fantastiskt!

Plötsligt vaknar man en morgon

2012-01-07T08:49:00.000+02:00

..och upptäcker att vintern har kommit på riktigt. Det här hade jag klarat mig bra utan.

Dag 1

2012-01-06T17:11:00.002+02:00

Tre saker ni kanske inte visste om mig:

1. Mitt namn är Jessica Pernilla Margareta. Många långa namn. Om jag ska fylla i en blankett ryms aldrig alla namn med. Jag avskyr när folk stavar mitt namn fel, Jessika. Det har hänt mycket oftare sedan jag böt till finskt efternamn och jag blir lika förbannad varje gång.

2. Jag ser inget i mörker. Jag har nästan alltid sjukt stora, svarta pupiller, och folk kanske tror att jag knarkar eller går omkring ständigt sexuellt upphetsad, men nej. Personligen tror jag att pupillstorleken har med nattblindheten att göra, men det är bara min egen teori.
Min avsaknad av mörkerseende har genom åren gett mig och mina vänner många skratt. Som den gången jag cyklade ner i regnfulla Dalabäcken mitt i natten och tänkte dränka mig. Eller den gången för länge sedan när jag hånglade upp fel person, för det var så mörkt att jag inte såg nåt. No further comments.

3. Jag är bondflickan från landet. Denhär informationen har många svårt att ta, jag har hört att jag ser ut som en stadsbrud, men nej- jag kommer ju från föusi, dynghoparna, traktorerna och allt det.

En utmaning i ord och bilder

2012-01-06T15:44:00.004+02:00

Dag 1. Tre saker ni kanske inte visste om mig.

Dag 2. Mitt stjärntecken.

Dag 3. När jag är ensam.

Dag 4. Den senaste filmen jag såg.

Dag 5. Någon jag saknar.

Dag 6. Någonstans jag vill resa.

Dag 7. Någonting som oroar mig.

Dag 8. Något jag inte kan gå hemifrån utan.

Dag 9. En vän.

Dag 10. Min första kärlek.

Dag 11. Innehållet i min väska.

Dag 12. Något jag ser fram emot.

Dag 13. Något som gör mig irriterad.

Dag 14. Något jag älskar.

Dag 15. Något jag är dålig på.

Dag 16. Det senaste jag köpte.

Dag 17. Ett foto på mig när jag var liten.

Dag 18. Något jag är bra på.

Dag 19. Ett ställe jag varit på.

Dag 20. Min tro.

Dag 21. Mina smycken.

Dag 22. Det mest pinsamma i min garderob.

Dag 23. Något jag är rädd för.

Dag 24. Något som gör mig glad.

Dag 25. Utsikten från mitt sovrumsfönster.

Dag 26. Någonting jag ångrar.

Dag 27. En ovana jag har.

Dag 28. Det här får mig att må bättre.

Dag 29. Ett minne.

Dag 30. Mina drömmar.

Varför folk ids blogga

2012-01-04T16:55:00.003+02:00

..diskuteras ofta till höger och vänster, en typisk kafferumsdiskussion, och nästan alla skulle aldrig und so weiter und so weiter och jag suckar lätt och tänker ja-men-visst. Det finns säkert hundra negativa sidor med att blogga, men de vägs upp av hundraen positiva. Gör ni som ni vill och så fortsätter jag bjuda på mig själv, ok?

T.ex är det ju väldigt smidigt. Som när vi plockar fram hockeyhjälmarna ur förrådet och ungarna slåss om vem som hade den gråa och vem som hade den blåa. Då sätter sig man sig bara vid datorn, sorterar lite i bloggarkivet och klickar fram beviset.

Mjukstart på vardagen

2012-01-02T09:25:00.004+02:00

Efter att ha varit ledig ända sedan ifjol nångång, vänt upp och ner på dygnet och sovit till helt galna klockslag som tio och halv elva var och varannan dag kändes det i lillögat att stiga upp halv åtta imorse för att göra Ebba redo för årets första skoldag. Som tur är råkar jag ju ha ledigt ännu idag och får landa mjukt i vardagen. Som typ med en kaffekopp framför brasan medan snön yr utav helvete ute.

Emil är även han ledig idag.

Han frågade nyss "Mamma, är jag ledig imorgon också..?" och jag svarade försiktigt "Nej, vännen, imorgon ska du till dagis.." och förväntade mig klagovisor till svar. Döm om min förvåning när svaret var "ÄNTLIGEN!"

Sånt är livet. Allt roligt blir tråkigt till slut.

Nyårsafton då

2012-01-01T17:47:00.007+02:00

Jo, vi hade alltså en liten festlighet hemma på Hallonvägen igår.

Kvällens meny:

rågbröd med gravlaxröra

rostbiff med pepparsås och vitlökspotatisgratäng

jordgubbs- och chokladmousse

Inte illa, om jag får säga det själv. Det var riktigt så det kn*llade i mun.

Till det serverades ett varierat utbud av drycker man blev sjukt rolig av.

Och så lite myspysljus och musik på det.

Jag gjorde närmanden på min bordsgranne. Han såg inte ut att ta värst illa upp, eller vad tycker ni?

På andra sidan bordet såg de heller inte ut att bry sig så hårt. En skrattade nästan på sig, och en annan hällde upp en skvätt till och mumlade med tindrande ögon nåt om att sälja huset för 300 000, leva loppan för pengarna och never ever skaffa en ny kvinna.

Emil lekte leken Hur-ser-jag-ut-när-jag-stoppar-huvudet-i-chipsskålen. Knappt man ser var Raffel slutar och Emils hår börjar, tycker ni inte?

Ute brann det.

Och nångång kring tolv hade vi ett slags fyrverkeri på gården, som avslut på en trevlig kväll och ett mäktigt år.

Få se nu då vad 2012 levererar.

Året var 2011

2011-12-30T22:10:00.002+02:00

Med dessa bilder sammanfattar jag sådär officiellt mitt 2011. Jag har annars lite svårt med nyår, tycker det känns vemodigt att veta vad man haft men inte vad man får. Vet ni hur jag menar?

Hursomhelst,

Nytt År- Nya Möjligheter!

Konsten att vara snäll åt sig själv, den kan jag

2011-12-30T16:18:00.000+02:00

Ni vet dom där dagarna i livet när man känner sig lite låg och inget riktigt lustar? Då är det extra viktigt att vara snäll åt sig själv, eller hur?

Precis så tänkte jag. Är den inte sjukt snygg, min nya klocka?

Efter stormen

2011-12-28T16:42:00.007+02:00

I eftermiddags kastade jag in mitt sällskap för dagen, Öjapojken Onni, i bilen för en liten utflykt.

Vår första anhalt blev Gamla hamn.

Sen fortsatte vi ut till Fäboda. Jag harmas lite över att jag inte hade tillfälle att ta mig ut dit igår när vinden ven som värst, men idag fick duga. Gud, vad där blåste fortfarande fastän stormen lagt sig! Bilderna ljuger, det blåste betydligt mera än det ser ut.

Titta på den sista bilden och håll med mig om att det inte ser ut som om den vore tagen idag, den 28 december, utan snarare i september? Denhär vintern är verkligen himlen för alla snöhatare, som jag.

Vårt skötebarn

2011-12-27T10:27:00.005+02:00

Vårt hushåll har en hund på besök för ett par dagar.

Jättekul, tycker barnen.

Mindre kul, tycker jag efter att jag såg dig pissa på min svarta, lurviga matta i datarummet. Det måste vila en förbannelse över den mattan, för varje gång en hund kommer in i huset går dom rakt in i datarummet och pissar på mattan. Man kan nästan hålla sig för skratt.

Det var det

2011-12-25T18:33:00.006+02:00

Nu kan man kan börja andas ut. Känna livet återvända. Ett år tills nästa gång. Nu tycker ni kanske att jag går händelserna lite i förväg, så ok. Jag ska berätta lite om igår.

Väntan på tomten blev oliiidligt lång. Varför ska han envisas med att komma först på kvällen varje år? Tänk, så mycket mindre tjat för oss föräldrar att höra på om han kunde dyka upp redan på morgonen.

Ungarna kvitterade ut paket så det stod härliga till. Det ser lite futtigt ut på bilden, Ebba sitter där med ett enda stackars paket, men jag kan lugna er med att det bara var i början av utdelningen. Själv hade jag tydligen varit betydligt snällare än ifjol (vem hade nu kunnat tro det, hehe) och fick flera stycken julklappar denhär gången.

Speciellt tacksam är jag över innehållet i det allra minsta paketet.

Öronproppar. Emils instrumentpark utökades nämligen med ett dragspel och en elgitarr med förstärkare+mikrofon och då är just öronproppar vad en mamma behöver.

Tack!

Nu återstår bara att äta upp julgodiset och fortsätta lata sig. Ganska förbannat tråkigt egentligen, eller hur?

Till alla mina vänner

2011-12-24T14:45:00.001+02:00

..och alla som jag känner och sist men inte minst alla bloggläsare önskar jag en riktigt god jul!

Var som folk nu då det är jul och allt och så hörs vi sen när dethär spektaklet är över, ok?

Dethär med julkort..

2011-12-23T12:35:00.000+02:00

Jag hittade världens finaste julkort i Haparanda i november och trots att de kostade en mindre förmögenhet måste jag bara köpa dem. De såg så Jessica ut, liksom.

Eller hur?

Hur gick det sen då? Jo, jag har inte orkat skicka iväg dem. Men hej- livet tar inte slut. Kanske nån av er får ett. I nästa år.

Saker jag inte förstår mig på

2011-12-20T20:20:00.001+02:00

1. Att folk färgar en tomteröd slinga (alternativt flera mindre) i håret när det blir jul. Varför?

2. Att man tydligen inte tillåts använda normala kläder i juletider. Ja, gå bara in i närmaste klädaffär och det enda som finns är badrockar, lurviga tofflor och nattlinnen. Vad ska jag ha på mig när jag inte sover?

Tja, det var allt för idag. Ge mig gärna svar på frågorna, folks.

Dö inte nu

2011-12-17T20:42:00.005+02:00

..när jag presenterar årets julgran:

Jag sa å det bestämdaste ifjol, att det vita spektaklet from-out-of-space inte kommer in i vårt hus flera gånger. Men ser ni, det är aldrig för sent att ändra sig.

I år skippade jag dom lila och rosa bollarna, utan körde med svart, vitt och silver istället. Vad passar väl bättre i ett svartvitt hus?

Ebba ville hänga upp silverstjärnor och Emil försökte vid flera tillfällen i smyg hänga upp röda bollar och en guldängel, men jag ba "Nejnejnej! Inget sånt fult skräp i mammas fina julgran". Gud, vad jag är elak, egentligen. Jag får nog ingen julklapp i år heller.

Men så gosade vi litegrann och allt var glömt.

Dagens udda händelse

2011-12-13T22:09:00.000+02:00

Jag brukar inte blogga jobbsaker, men dethär måste jag få dela med mig för det var så udda.
Jag betjänade en kund idag, en kvinna jag uppskattar ha varit nåt år äldre än mig och hennes lilla dotter. När jag var klar med henne gick jag till hyllan bredvid och fortsatte packa upp grejer.
Jag hör henne säga nånting, men kunde inte tro att jag hört rätt så jag frågar "Mitä?" och då säger hon det igen. "Olet tosi kaunis!"

Ja, vad säger man? Jag tackade så mycket och gick och gömde mig en stund. Jag är nämligen inte så bra på dethär med att ta komplimanger, vet ni. Framförallt inte från okänt kvinnfolk.

Inte min stil

2011-12-12T09:45:00.005+02:00

Det blir inte alltid som jag tänkt

2011-12-11T12:24:00.003+02:00

Ibland blir det t.o.m bättre. Jag hade sedan länge en julfest inbokad igårkväll, men pga trötthet och stress tappade jag helt lusten och strök mig från anmälningslistan i början på veckan. Men helt oväntat började partytanden värka och efter att jag förhandlat med mig själv en stund kom jag fram till att man ska göra det man känner för, allt annat är att pissa livet i ögat.

Kvällen blev lyckad och jag har skrattat så mycket att jag kommer att leva till hundra.

Tack alla som var med!

När jag kom hem låg en lapp på bordet:

That´s my girl. Klart man ska unna mamsen lite roligt.

Att få nog

2011-12-06T21:21:00.002+02:00

Och den underbara känslan sen, när de risiga topparna är borta och man kan dra fingrarna genom håret utan att fastna med fingrarna halvvägs.

Promenad med växlande åskskurar

2011-12-06T14:35:00.002+02:00

..kunde man kalla friskluftspromenaden vi företog oss tidigare idag. I egenskap av familjens överhuvud bestämde jag att Emil skulle cykla, vi andra skulle gå.

Det var ungefär såhär populärt.

Men när vi stannade för att kasta lite pinnar steg humöret.

Här var humöret på topp och det gick hårt undan.

I Gamla hamn var det tyst och stilla, ända tills vi kom.

På denhär bänken satt vi och metade i våras. Kan det ha varit i maj? Inte så länge kvar tills nästa maj, om man riktigt tänker efter.

Min fina Ebba.

Det var ungefär efter att jag tog denhär bilden som humöret svängde igen. När jag sa, att nu går vi hem för mamma är kissnödig.

Passerade Vestersundsgatan. För alltid i mitt hjärta.

Hela vägen hem var det far i huset som hade herraväldet över cykeln.

Ungarna var typ såhär glada.

Två timmar efter avfärd närmar vi oss äntligen huset.

Vad vi lärt oss? Aldrig gå ut på långpromenad med bara frukost i magen. Jag varnar er.

Baksugen?

2011-12-05T19:32:00.000+02:00

Sällan har jag väl uppskattat en söndag mitt i veckan (eller en söndag överhuvudtaget) så mycket som just nu.
Jag har inga särskilda planer, men jag har recept på och ingredienser inhandlade till världens godaste pepparkakor, utifall att jag skulle känna baksug just precis imorgon.

Det vältummade och flottiga receptet lär härstamma från ett cafe´(?) som fanns här i stan för länge sedan:

Pröva! Du kommer inte att ångra det!

Fullt upp

2011-12-03T21:48:00.003+02:00

Om man stiger upp halv sex en lördagmorgon efter en kort natt är man rätt mör denhär tiden på kvällen. Jag har jobbat hela dagen, var helt slut när jag kom hem, och på kvällens agenda stod barnpassning av mitt fadderbarn med syskon.

Däremellan pressade vi in varsin wienerschnitzel på nyöppnade ABC, och det med lite blandade känslor för min del. Ni vet, eller så visste ni kanske inte, att jag fick jobb där som jag tackade ja till, skrev kontrakt och allt. Men sen ändrade jag mig pga vissa omständigheter och jag har aldrig ångrat mitt beslut, men jag erkänner att det sved pikulitegrann idag.

Nu: en soffa, en brasa och ett glas rött. Fort innan jag somnar.

Ett ögonblick

2011-11-29T21:57:00.002+02:00

I butiken idag hamnade jag i kassakön bredvid en jättearg, supertrött och på alla sätt missnöjd liten gosse på uppskattningsvis sju-åtta månader. Hans föräldrar plockade upp massvis med varor ur vagnen, packade i kassar och ägnade inte gossen någon uppmärksamhet- klart att han skrek.

Då tittar jag på den arma stackaren och ler mitt finaste leende, och han tystnar, lägger huvudet på sned och ler tillbaks. Och så ler jag lite till. Och han svarar med ytterligare ett tandlöst leende.

Ett fint ögonblick, tyckte jag. För jag skrämde väl inte skiten ur honom?

Jag erkänner

2011-11-26T22:16:00.001+02:00

Ok. Trots att jag spydde galla över julpynt i mitt förra inlägg måste jag erkänna att det dykt upp ett och annat i pyntväg sedan sist vi hördes av.

Ett stycke lillajulgran. Hålls inte upprätt längre efter alla sina år, utan har placerats inuti en zinkkruka.

Ett stycke elljusstake. Köpte den ifjol, mycket snygg om jag får säga det själv.

Och så en vit pappersstjärna i vardagsrumsfönstret. Dagens tips till alla er som ogillar att era vita pappersstjärnor ger ett gulaktigt sken istället för riktigt vitt- byt ut den traditionella 15 watts ugnslampan mot en led-lampa. Lyser mycket ljusare och ger ett snyggare sken, och blir inte varm och är därav mindre brandfarlig.

Och ikväll inleder vi glöggsäsongen. Blossa, förstås.

Glad lillajul!

Dethär med julpynt

2011-11-23T18:49:00.000+02:00

Att handskas med julsaker redan i oktober har jag å yrkets vägnar tvingats lära mig leva med, och med åren är jag så pass van att jag inte störs överhuvudtaget av fenomenet.

Men. Jag har lite svårt med dethär att folk julpyntar för fullt i sina hem redan dessa tider. Jag vet att det är lillajul i helgen, men ändå. Körde nyss förbi ett hus med både tro-hopp-och-kärlek och elljusstakar i fönstren och jag gasade på för att snabbt få spektaklet ur synfältet.

Och så det värsta jag vet. Julgardiner. Hur orkar man?

Ticsande barn

2011-11-21T17:54:00.002+02:00

Idag hade jag tänkt njuta av min lediga dag, men det blev inte helt som jag tänkt. Istället har jag spenderat hela eftermiddagen vid hälsovårdscentralen med Emil, som plötsligt igår på sena eftermiddan efter att vi födelsedagskalasat mig klart och gästerna gått hem fick konstiga ryckningar/grimaser kring munnen/hakan, precis som tics. Det höll på från och till hela kvällen, och även idag och per telefon råddes vi komma in på en kontroll.

Vi fick vänta långt över två timmar på att få träffa en ung läkare som var totalt värdelös, det enda han gjorde var att be Emil vifta på händerna, sträcka ut armarna och blunda och röra på näsan, och så printade han ut en A4:a med rubriken Lapsen nykimishäiriö och bad oss ta kontakt om besvären fortfarande är kvar om två månader. (Två månader, det är ju jättelänge?)

Ja, jag vet att det inte är något farligt, att det är ganska vanligt hos barn i 5-6 årsåldern, och att det bara kan vara något tillfälligt, men ack så olustigt ändå.

Sol, vind, vatten och snö

2011-11-19T16:41:00.000+02:00

Gjorde en korvgrillningsutflykt till villan idag, och naturen bjöd oss på iskalla vindar, sol mellan molnen och snö omvartannat.

Kanske detta var höstens sista dag? När vi kom hem märkte vi att det hade det snöat mycket mera i stan än ute vid havet. Suck, börjar snöhelvetet nu?

Sexigt

2011-11-19T11:06:00.001+02:00

...sa min man när han fick se mina födelsedagtofflor som kom i ett paket från London igår.

Nej, jag kunde såklart inte vänta tills rätt dag utan slet upp paketet genast.

Själv vet jag inte om de är så värst sexiga, men grymt varma och sköna däremot.

Tack!

Veckans värsta

2011-11-18T18:19:00.000+02:00

Jag kan handla maten. Jag kan betala maten. Jag kan laga maten.

Men som jag hatar att plocka in den i kylskåpet.

Vissa dagar

2011-11-17T19:27:00.001+02:00

..är min kropp av okänd orsak helt enkelt inte med. Som idag. Känner mig som om jag blivit överkörd av en ångvält. Är trött, har värk i ryggen, svindel, snabb oregelbunden puls och fan och hans moster.

Kanske det är mitt immunförsvar som jobbar stenhårt mot någon bacill, eller också helt enkelt ett resultat av skiftesbyte mitt i veckan- dvs kvällsskift igår och morgonskift idag och således för lite sömn.

Hoppas på en bättre dag imorgon. Kom igen nu, kroppen.

Bästa vädret

2011-11-16T09:32:00.004+02:00

Jag är stark i min åsikt och den kan inte uttryckas ofta nog. För mig som hatar snö och kyla är det rådande vädret alldeles underbart. Inga tjocka kläder, ingen is på vindrutorna, ingen snö att skotta och inga dyra uppvärmningskostnader.

Det gnälls över att det är mörkt, men jag säger bara så va tå.

Tack, väderguden för den milda temperaturen. Rör inga knappar eller reglage, för detta gillar vi.

Ljuva morgonstund

2011-11-15T09:07:00.000+02:00

Skjutsat barnen till skola och dagis. Bolibompa är utbytt till Nyhetsmorgon och här finns bara jag, min kaffekopp och mina ostmackor.

Känner ni kaffedoften?

Tjuvkik

2011-11-11T19:37:00.016+02:00

..på Emils nya vägg:

Tapetseraren höll sig lugn och sansad och slutresultatet blev mycket gott.

Tredje gången gillt

2011-11-11T09:54:00.000+02:00

Ingen har väl kunnat missa att Emils fondvägg är en rejäl blodtryckshöjare. Först bestod den av en mörkblå tapet med stora vita stjärnor. I våras rev jag ner tapeten och Emil fick sin målade svarta fondvägg, som endast ser bra ut i mörkret.
För det säger jag er- att måla en vägg är inte så lätt som det ser ut.

Idag kommer det således en ny tapet till hans rum. Jag säger som jag sagt varje gång - det kommer att bli sååå fint!

Status: slapp och slö

2011-11-09T18:37:00.002+02:00

Efter tre übertidiga morgnar ska det sitta bra med ett kvällsskift imorgon, om vi säger så.

Nu är frågan, ska man spendera resten av kvällen inne i soffan eller borde man ta sig lite frisk luft? Att vila sig piggare funkar inte, som någon klok sa en gång.

Hela havet stormar

2011-11-06T21:23:00.003+02:00

Eller rättare sagt huset. Ni förstår, jag fick en ide´ på väg till Ikea när jag kom över en ikeakatalog. Vad jag fick syn på var en stor svart spegel, och det var då allt började.
Jag har aldrig varit riktigt nöjd med vår hall, eller vad man nu ska kalla det. Jag har undrat över om det är den ljusa tapeten som är fel, eller om det är möblerna, dvs två låga Malm-byråer i ek (=fel nyans) som tagit upp nästan hela väggen som gjort att det känns galet?

Det blev att vi impulsköpte dendär bauta-spegeln och ikväll flyttade Emils hylla in i Ebbas rum, Emil fick byråerna och vår hall blev helt fantastisk! Att vi inte märkt innan hur det borde sett ut från första början!

Nåja, det var inte så illa förut heller, men en sak är säker- bra kan bli bättre.

Eller hur?

Tema: Sverige

2011-11-06T15:20:00.004+02:00

Igår var en riktigt bra dag. Jag och Petri spenderade dagen i Haparanda, och hem kom vi med en del nytt i inredningsväg plus lite annat smått och gott. Jag kan verkligen rekommendera Haparanda som dagsutflyktsmål, där finns allt man behöver, och jag som älskar att gå omkring och se på saker som inte finns i butiker här hemma tycker att Ica Maxi var minst lika intressant som Ikea.

Imorse erbjöds en skön sovmorgon, för Ebba och Emil var inte hemma, och till morgonkaffet -eller snarare förmiddagskaffet- vankades en smörgås med följande pålägg:

Boxholms gräddost, en av sakerna jag prompt skulle ha från Haparanda.

Idag har jag fortsatt på temat Sverige genom att ha sverigebesök. Min barndomsvän och hennes barn kom på besök lagom till eftermiddagskaffet.

Kvar finns som ni ser en pajbit, och några godisar i en skål. Någon som vill ha? Först till kvarn.

Nehepp, nu ska vi ta och möblera om lite här.

Min morgonfrisyr

2011-11-04T22:35:00.000+02:00

Jag är världskänd för att ha ett sjujäkla kn*llrufs till frisyr på morgnarna när jag stiger upp, men min morgonfrisyr kan inte vara riktigt eländig eftersom Amanda Fondell valde att ha den på scenen i kvällens Idol. Nu har jag ingen bild att ge er, men ni kanske såg och minns?

Som Ebba sa, hon ser ut att ha varit i slagsmål.

Ljuva helg

2011-11-04T19:44:00.002+02:00

Ikväll ska jag bjuda på två bilder. Vi börjar med lyktan som står ute på trappan.

Problemet med en stor lykta är att hitta ett stort ljus som ser snyggt ut. Ett oljeljus modell större ger mig gravlyktsfeelis, och det vill jag inte ha hemma, och vanliga blockljus sotar glasen.

Jag brukar använda små lyktljus, men ett litet ljus på botten av lyktan ser så ynkligt ut.

Mitt tips till er är då att man tager två tomma glasburkar, gärna i olika storlekar, vänder dem upp och ner och lägger ljusen ovanpå. Glasburkarna syns inte i mörkret och helheten ser mycket bättre ut.

Bild nummer två är från festen jag var på i lördags, för ni har säkert tokundrat hela veckan hur det gick med Fishshot-flaskan? Jo, den var en höjdare, mycket lyckat om jag får säga det själv.

Fast själv käkade jag ju mest bara apelsiner.

Nu fortsätter fredagsmyset hos mig. Ska bli underbart med två lediga dagar. So long!

De sjuka drömmarnas natt

2011-11-02T17:51:00.002+02:00

Jag hade verkligen en mardrömsfylld natt inatt. Först drömde jag att jag liksom missat julen, och på julafton plockade jag i panik ut gamla lakan och handdukar ur skåpet och paketerade in dem till barnen.
Stackars barn, mitt hjärta gråter av tanken!

Sen drömde jag att det var vinter och jag skulle promenera till jobbet, men det var så jäkla halt på marken och jag hade sån motvind att jag bara blåste bakåt på den isiga gatan och inte kom nånvart.

Håll tummarna för mindre frustrerande drömmar nästa natt.

Någon?

2011-10-31T19:48:00.002+02:00

Är det någon som skulle vilja byta blodtryck med mig? Jag har nämligen ett alldeles för högt som jag hemskt gärna skulle vilja bli av med. Eller jag fattar ju att ingen vill byta, förutom någon med ännu högre, men jag kunde dela med mig ett par enheter till någon lågtryckare.
Varför? Ingen aning. Om jag är stressad? Nå, enligt eget tycke inte så pass att undertrycket har orsak att ligga strax under 100.

Och det blir ju inte direkt lägre av att man vet att det är för högt.

Mamma på vift

2011-10-29T15:57:00.000+03:00

Jag är bortbjuden ikväll och man är väl den bästa gästen och tar med lite värmande dryck att bjuda på.

Jag hoppas att jag inte kommer att ångra detta imorgon.

Det kom ett sms

2011-10-29T10:39:00.001+03:00

Har man inte lust att prata kan man ju alltid sms:a, men jag befann mig ju faktiskt bara i rummet bredvid.

Överdos

2011-10-28T09:35:00.002+03:00

Tänkte att jag skulle testa hur många tvättar ett paket Ariel egentligen räcker till, för det känns som om jag släpar hem tvättpulver från butiken i tid och otid och ändå är det alltid slut. På paketet står att det räcker till 40 tvättar i mjukt vatten och 26 tvättar i hårt vatten. Nu är dethär bara en gissning, men vattnet är hårt/medelhårt här, va?

Nåja, då borde mitt paket rimligtvis räcka för ungefär 26 normalsmutsiga tvättar. Jag mäter inte upp mängden pulver särskilt noga, utan lägger en skopa "på höögt". Nu i efterhand när jag kollat torde mängden jag brukar använda vara ca 70ml. (Men ibland om det ser lite ensamt och ynkligt ut i tvättpulversfacket skopar jag på lite till).
Jag drog ett streck för varje tvätt och gissa hur många tvättar mitt paket Ariel räckte till? 15.
Femton tvättar betyder drygt en veckas tvättar i vårt hushåll, för här tvättar vi minst en maskin per dag, ibland tre.

Dethär är nåt jag måste jobba på, för herregud, det rinner ganska många eurosar ner i avloppet årligen om man riktigt tänker efter.

Ordet på medaljen

2011-10-25T19:05:00.002+03:00

..är garanterat det ordet som sägs oftast i vårt hushåll. Hundra gånger per dag? Nej, det räcker knappast. Tvåhundra?

Idag är en sån pms-dag när jag skulle vilja slå de människor i världen som inte har barn på käften och få dem att försöka förstå vilket krävande jobb det är att vara mamma, och säkert pappa också för den delen.

Om vi t.ex tar det lilla ordet fritid. Hmm. Jag tycker det låter bekant på nåt sätt, men nejgo jag kan minnas vad det är?

Dagens Emil

2011-10-23T18:58:00.002+03:00

Jag duschar och Emil tittar på.
Emil: Varför duschar vuxna varje dag?
Jag: Tja, så att kroppen ska bli ren och så man inte ska lukta illa.
Emil: *fnissar* Och så att brösten ska bli fina.

Ja du, unge man. Om det skulle hjälpa skulle jag stå kvar ända tills varmvattnet tar slut och lite till.

Helgat vilodagen

2011-10-23T18:36:00.000+03:00

Ojoj, en sån icke-produktiv dag jag haft idag. Nästan så att jag är lite uttråkad, men bara nästan.

Om jag varit utanför dörren idag? Jo, två gånger. Först tände jag en lykta på terassen på framsidan. Sen tände jag en lykta på terassen på baksidan.

När klockan ringer halv sex en lördagmorgon

2011-10-22T20:31:00.002+03:00

Då är man allt annat än pigg på kvällen.

/Hälsningar från en galet trött morsa och hennes glada ungar. Dessvärre inte det minsta trötta.

BF

2011-10-20T21:33:00.001+03:00

Oj, vad konstigt tyst/stilla/städat det är här hemma, när barnen är borta över natten. Minns inte när det hänt sist.
Rätt skönt, men jag hinner inte njuta så värst länge eftersom jag kom hem från jobbet för en stund sedan och ska i jobb igen imorgonbitti.
Men jag känner ändå att det var värt att notera.

Hur man ser på saker

2011-10-18T11:10:00.002+03:00

Med åren lär man sig vad man tycker om eller inte tycker om. Jag har märkt att jag glasögon är något jag helt enkelt inte behöver köpa flera gånger, för jag använder dem ändå inte.
För att de halkar ner på näsan. De är ivägen. Regnar det ute ser man inget. Man kan inte ha vanliga solglasögon. Kommer du utifrån in på vintern immar de och öppnar du ugnsluckan ser du heller inget. Och det allra mest irriterande: glasögon är alltid smutsiga.
Vet ni hur ett par glasögon ser ut efter att man stekt ett paket bacon?

Nej, tacka vet jag kontaktlinser. Jag kan duscha med dem. Jag kan sova med dem ett par nätter om det kniper. De hålls på plats. Jag lägger in dem på två sekunder utan spegel varje morgon.
Det enda negativa (nåja, förutom lite torra ögon ibland) jag märkt är att de kostar en del, trots att jag beställer dem billigt på nätet.

Nu vill Lensway tacka mig för att jag troget beställt deras linser i så många år, och som tack får jag ett par gratis glasögon. Jag förstår inte logiken. Kan jag inte få en låda gratis linser istället?

Telefonen ringde

2011-10-16T18:07:00.000+03:00

..och vi fick frågan om vi hänger med på korvgrillningspicknick. Hmm. Låt oss fundera två sekunder. Men såklart!

Så fint det kan vara. Låt det aldrig bli vinter.

Fredagsmorgonmys

2011-10-14T09:25:00.001+03:00

Jag fredagsmyser med ett par muggar kaffe såhär på morgonkvisten. När ni andra fredagsmyser med ert rödvin ikväll och njuter av er lediga helg kommer jag att jobba, både ikväll och imorgon, men det är ju easy piecy.

Första fåret i hagen

2011-10-12T17:16:00.000+03:00

Kombinationen Emil och dagis har verkligen funkat skitdåligt de senaste veckorna. Han gråter redan flera dagar innan det är dags för nästa dagisdag, han gråter när man lämnar honom och han gråter av lättnad när man hämtar hem honom.
Om Emil fick bestämma skulle han helt enkelt stanna hemma varenda dag istället.
Detta är ett helvete, kan jag berätta för er som har barn som trivs i dagis.

Nu har jag fått nog av detta. Gnället måste ta slut. Punkt.
Från november kommer jag att gå upp i heltid (hurra!) och det kommer att innebära flera och längre dagisdagar för hans del.

Därför kör vi fr.o.m nu belöningssystem. Ett beprövat system från Ebbas förskoletid. Ett klistermärke för varje "bra" morgon, och när tio får står i hagen blir det biobesök.

Första fåret stolt utkvitterat.

Mmm

2011-10-10T19:24:00.000+03:00

Jag var ut på en liten kvällspromenad nyss när jag mötte en tjej som spred en ljuvlig doft omkring sig, det var nästan så att jag vände om och förföljde henne.
Det var inte senaste Marc Jacobs hon doftade direkt- hon gick och rökte.

Alltså, dethär har jag säkert delgett er förut men det tål att upprepas. Finns det något som doftar godare än en svag pust av tobaksrök ute i friska luften? Svar nej.

Dagens utflykt

2011-10-08T16:19:00.005+03:00

..gjordes till villan.

Emil hade fått för sig att simma. Så-va-tå att det är 8:onde oktober? Solen skiner ju! (Tyckte han, ja. Jag förstökte avstyra, men förgäves).

I detta skede började Petri bli orolig.

Han hade nämligen lovat Emil att vågar du så vågar jag.

Ni förstår, släktas man på sin mamma är man ingen fegis. Heh.

Petri blickade nervöst ut över det iskalla vattnet och ojade sig lite.

Motvilligt började det ena plagget efter det andra falla.

Nu hördes en del fula ord eka över Nätörsviken.

Vi flickor skakade mest på våra huvuden, tog det lääscht och käkade korv och sånt.

Måtte hela oktober vara lika varm.

Ledig lördag

2011-10-08T09:32:00.001+03:00

Vad gör man då? Jo, vaknar kl 06:00 av att Emil kryper upp i sängen och jag, sovmorgnarnas drottning, kan för ovanlighetens skull inte somna om.

Men nu, efter några avsnitt Hollywoodfruar och intagen frukost börjar jag däremot känna mig så som jag borde känt mig då, klockan sex. Gäsp.
En liten men ettrig huvudvärk har jag också. Jag borde kanske hällt ut dendär sista rödvinsslatten igår.

Glad idag

2011-10-07T18:57:00.001+03:00

..är Jessica, som haft en riktig superfredag med dom allra bästa nyheterna.

Alla klappar händerna nu!

Gissa hur stor

2011-10-04T16:22:00.002+03:00

..lättnaden var när det sedan flera veckor fruktade besöket hos min tandläkare, min svåger, var överstökat tio över tre i eftermiddags. Jag som i ett halvårs tid varit övertygad om att jag har minst ett par hål i varje tand plus några gamla lagningar som förmodligen måste bytas ut hade inget alls att åtgärda förutom ett sekunds krafs med tandstensskrapan. 0 (noll) hål och inget återbesök.
Aah, lyckan är stor och jag tror tamejfan mitt blodtryck sjönk till normala värden igen efter senaste veckans toppnoteringar.

Frost

2011-10-03T09:18:00.000+03:00

Titta vilket fint plåttak vi har idag.

Söndagspicknick

2011-10-02T15:51:00.001+03:00

Jag var inte till Fäboda en endaste gång i somras, så i förmiddags packade vi picknickväskan och drog iväg. Strax vi backade ut bilen från gårdsplanen gick solen i moln.

Lugnt och skönt. Helt värt ett besök.

Oerhört starkt

2011-10-01T20:08:00.002+03:00

Här hos oss kommer vi ju givetvis att kolla på Idol varenda fredag fr.o.m igår tills finalen går av stapeln. Inget fredagsmys utan Idol.
Jag har inte följt med så noga hittills och missade i princip hela slutaudition, men shit vilket oerhört starkt startfält man fått i år. Jag trodde inte att något kunde klå fjolåret, men tydligen hade jag fel.
Vad bra alla var igår, utom han som föll ut och dendär Linni. Jag förstår faktiskt inte vad hon gör där. Gör ni?

Bild från när Idol 2010 var i stan.

Aura

2011-09-30T20:01:00.001+03:00

Förra fredagen hade jag mitt livs första ögonmigränanfall, och idag var det dags igen.
Hade en helt vanlig ledig dag till att börja med, men på eftermiddagen fick jag ett bekant bländande flimmer framför ögonen som blev allt värre. Fick lägga mig ner och försöka blunda, efter ett tag lättade det och efter ytterligare en stund fick jag huvudvärk.

Vad är det som händer i mitt arma huvud? Jag skulle liksom inte ha tid med några konstigheter nu.

Didriksson och jag

2011-09-29T09:26:00.000+03:00

Här på bloggen har det som ni ser inte hänt något överhuvudtaget sedan sist, man kan kalla det tillfälligt leveransuppehåll.
På riktigt har det hänt lite mera, både bättre och sämre saker, men dem behåller jag för mig själv tillsvidare.

Igår satt jag i ett möte i Kokkola, och som belöning för att jag varit duktig och präktig hela dagen lång tog jag ett varv på stan efteråt som slutade med något totalt oväntat. Jag och världens skönaste vinterjacka hamnade in i ett provrum tillsammans. Det var kärlek vid första ögonkastet, den måste bara bli min.

Få se nu bara hurudan relation vi kommer att ha i fortsättningen, för den är vit.

Hur tänkte jag?

Dagens upplevelse

2011-09-23T16:47:00.003+03:00

Idag har jag fått uppleva något jag inte varit med om förut.
På morgonkaffet i jobbet fick jag ett diffust dimmigt flimmer framför ögonen, framförallt högra ögat, och efter någon minut försvann liksom yttersta delen av synfältet, jag kunde inte längre se dem som satt till höger om mig. Sjukt obehagligt, men efter en dryg kvart/halvtimme försvann det och lite senare fick jag huvudvärk.

Tack för att du finns Google, nu har jag diagnosen ögonmigrän, och jag är lättad, för betydligt värre sorter finns ju.

Status: ömsar skinn

2011-09-23T07:36:00.002+03:00

Ifall någon råkar ha en fallenhet för att peta lös torra hudflagor så har jag en rygg som finns till förfogande.
Nej, en heldag på Faliraki-beachen utan att smörja ryggen var ingen bra ide´.

Som vi pillat

2011-09-21T20:54:00.000+03:00

..och vickat och ruckat på dendär attans lösa tanden. Äntligen lossnade den!