Ni vet domdär dagarna då allt suger och inget känns kul?
Emil vet åtminstone. Han hade en sån dag igår.
Det är så att Ebba är sjuk. Ligger i 39 graders feber för tredje dan, och igår när jag var hemma med henne fick även Emil stanna hemma. Vilket jag trodde skulle vara uppskattat, men icke, dagen förvandlades till en evighetslång tjatmonolog, det fanns inget att göra och ingen att vara med, för alla andra barn i kvarteret var på dagis eller i skolan.
Men då har jag ett knep som funkar alla gånger, för en stund åtminstone. Man går planlöst runt på gården ett varv, stannar intill hans cykel och ba "Men ojojoj, vad din cykel är smutsig, Emil! Ska du inte behöva ta och tvätta den?"
För det är ju så, att vattenslangen är det bästa man vet, bortsett från chipspåsen, om man heter Emil och är 5 år.
Idag är gossen på dagis och leker av sig, och jag och Ebba ska spendera förmiddan på hälsovårdscentralen. Tvi vale. Finns det något värre ställe? Man har lust att köra sig själv och alla sina medhavda ägodelar ett varv i tvättmaskinen på 95 grader när man väl kommer sig därifrån.